lördag 25 juli 2009

Snart dags för årsrejset !

På Torsdag drar jag till Linköping och Sviesta banan för att rejsa !
Det kommer finnas mycket skoj att titta på.

Mer information på: http://www.årsracet.se/

Vi ses !

söndag 19 juli 2009

Mo i Rana ! Vilken bana !

Då var det dags att åka hela den långa vägen till Mo i Rana ca 130 mil hemifrån. Jag hade först tänkt ta rejsvagnen upp och ta 2-3 dagar på mig men när Jocke ringde och sa att vi kunde låna KTM`s "lilla" buss så var jag inte sen att hoppa på.
Den skulle enligt utsago rymma 4 hojjar utan problem och tanken var att Stefan och Håkan skulle hänga med också. Åker upp till Jocke i Örebro på Onsdag kväll med rejsvagnen fullastad och får låna Jocke`s gästrum över natten. Vi lastar om allt till Ktm bussen på Torsdag morgon och fortsätter till fjollträsk för att hämta upp Stefan. Med hans prylar på plats så är vi glada att vi inte blev fler, bussen blev ganska full av prylar....
Uppresan börjar med regn och kraftig blåst men framåt eftermiddagen/kvällen så klarnar det upp och vi är framme vid 23-tiden. Vi lastar ur allting i midnattssolens ljus och jag kommer in i en kraftig fältkoma, blir sittandes på en låda med en banan och folköl i näven vid halv-ett tiden och försöker komma in i matchen igen. Kroppen fattar inte vad hjärnan gör och vice versa. Kommer mirakulöst i säng framåt 2-tiden utan att förstå riktigt hur....

Fredagen kommer och jag kör extraträningen på 3 x 20 min utan problem. Stefan däremot har strul med kopplingen och får tokmeka för att få ihop den igen och hinna med så många varv som möjligt.Banan är lång, snabb och vacker. När man kommer ner från norra delen så öppnar hela landskapet upp sig och man har en makalös utsikt, vackert ! Snöprydda fjäll och djupa dalar gör det svårt att fokusera på körningen.

Börjar hitta växlingspunkter men bromsar alldeles för tidigt i de flesta kurvorna. Efter fjärde passet så har jag fått hyffsad koll på banan och kan konstatera att jag växlar ner till fyran i 3 kurvor, resten är det femman eller sexan som gäller... Bromsen behöver jag knappt röra utan det räcker att växla ner till femman och slå av lite på gasen. Lite läbbigt att ligga på fullgas på femman i de flesta kurvorna...

Vi grillar på Fredagskvällen och jag passar på att gå ett varv på banan och ta lite bilder.


Lördag och kval.
Jag får till en tid på: 1:51.147 och känner mig ganska nöjd med den, dom bästa i min klass ligger runt 1.39 och Stefan kör ca 1.42 med sin KTM.

Race 1 Lördag eftermiddag.
Hamnar längst ut till höger på startplattan. Får inte till någon bra start när lamporna släcks och ser Kalevi köra om mig på bakhjulet. Surnar till lite bakom visriret och bromsar förbi honom i första kurvan, ha ! där fick han tänker jag. Har Jocke och Fredrik framför mig och hänger med bra. Alldeles för bra ! Tror att dom kör om varandra några gånger och jag kan hålla deras tempo, bestämmer mig för att ligga och försöka hålla deras tempo utan att ta några risker om dom skulle kroka ihop. Fredrik vinner duelllen dom emellan och jag kommer ikapp Jocke mer och mer. Jag kör mycket fortare än honom in i och i kurvorna och försöker köra om honom några gånger men jag tappar spåret totalt och får backa tillbaks efter några misslyckade försök. Jocke håller undan in i mål men jag är jättenöjd eftersom jag körde riktigt fort några varv och nästan var förbi honom. Får en bästa varvtid på: 1:47.507 och Jocke 1:47.582, vilket innebär att jag brutit en osynlig barriär till, Jocke har alltid varit snabbare än mig, tills nu :-)

Mini endurance Lördag kväll.
Jag och Jocke bildar ett team och det är 15 team anmälda. Reglerna är enkla: 2 timmars långlopp och minst 3 förarbyten. Vi bestämmer oss för att köra på våra egna cyklar och flytta transpondern mellan dessa vid förarbytet.
Starten går vid 20.00 och Jocke tar första stinten. I starten blir det trångt och Jocke är utanför banan och kör, det ryker till men han håller sig på hjulen. Han kör stabilt och det går fortare och fortare för honom. Vi byter efter 30 minuter och jag tar över, det är ganska tomt på banan och jag får verkligen tid att fokusera på min körning. Är lite nervös eftersom jag har haft problem med att händerna domnat bort vid andra rejs men känner inte av det alls på denna banan. 30 minuter går fort och det är dags för Jocke att ta över. Han kör stablit och sänker sina varvtider. Sista stinten är min och jag känner att jag har ungefär samma tempo som första stinten. Framåt mitten av passet så blir det en liten fight mellan mig och en classic förare, Jag är snabbare än honom när jag ligger bakom men när jag väl kört om så taggar han upp och blir snabbare än mig, vi kör om varandra på lite olika ställen 4-5 varv i sträck men jag förlorar matchen eftersom han är lite mer uthållig än mig. Precis när jag ser han sakta dra ifrån mig så känner jag hur bakhjulet börjar kasa lite, har hört en del historier om överhettade bakdäck i endurance och slår av lite på tempot. Några kurvor senare så sladdar det duktigt i bak och jag fattar att något är fel, sekunderna senare så håller jag knapp styrfart och det sladdar jättemycket, punktering ! Fan också ! Det kan inte vara många varv kvar och det känns snörpligt att inte få se målflaggan, jag kör in i depå och skriker åt Jocke att sätta sig på sin cykel, han hör givetvis inte vad jag säger eftersom jag är för långt bort utan kommer springandes mot mig. Pekar på bakhjulet och skriker igen, men han hör fortfarande inte. Precis när jag är framme vid jocke så ser han problemet men då har målflaggan redan kommit ut. Han kollar med tävlingsledningen och jag har gått i mål i depån, puuuh ! Punka på sista varvet och målflagg i depån är maximal tur och jag kan andas ut. Vi slutar på en 12:e plats och är jättenöjda med vår insats. Det är jättebra stämning på prisutdelningen och alla verkar jättenöjda med sina insatser. Många är framme och kollar på mitt bakdäck och garvar. Punktering ?! Jajamensan, på sista varvet ! Hihi !
Vi får en bästa varvtid på: 1:46.468 och jag har för mig det var Jocke som satte den, jag körde 1-2 sekunder långsammare än honom på de flesta varven.

Söndag morgon och 10 minuter fri träning.
Hinner med fyra varv och får 1:52.712 som bästa tid.
Koncentrerar mig på växlingarna och leker lite med olika spårval.

Lördag eftermiddag race 2
Jag får en bra start och är nästan förbi några framför mig men fegar lite i första kurvan. Hänger med bra och ser Jocke och Fredrik framför mig. Jagar på men tappar mer och mer för varje varv till dom. På tredje varvet så ser jag ett stort damm-moln efter snabb chikanen och tänker genast att det är någon som genat lite för mycket. När jag passerat chikanen så ser jag Stefan ligga helt still i gruset med cykeln några meter framför sig, jag blir helt kall och slår av på gasen direkt. Det måste bli rödflagg tänker jag men inga flaggor kommer upp. Jag viftar och pekar mot flaggvakten efter olyckan så att han ska rödflagga men han har tydligen en navel att pilla i eller nåt.... Kör väldigt lugnt och väntar på att flaggorna ska komma upp, när jag kommer till flaggposteringen innan Stefan så kommer gulflagg upp och varvet senare så står ambulansen parkerad. Jag får fortfarande inte in i huvudet att rejset fortsätter med ambulansen på banan och Kalevi som har legat bakom mig hitills kör om mig så det ryker om det. Försöker hänga med honom men har tappat fokus totalt, hur gick det med Stefan ? Ambulans och safety car står parkerad vid bankanten 2-3 varv och det är gul/vit flagg på posteringen innan. Kalevi håller bra tempo förbi ambulansen men jag kör lugnare förbi eftersom jag inte vill orsaka någon mer olycka. Tar in på honom resterande bansträckning men tappar vid ambulansen igen och igen och igen... Jagandes Kalevi kryssar jag mellan ambulansen och safety-car som nu är på väg in i depån men får inget flyt alls. Kalevi drar upp tempot och min hjärna är inte med alls. Slutar sist men bryr mig faktiskt inte, undrar bara hur det är med Stefan. In i depå, Jocke springer till sjukstugan och jag tar hand om cykeln som kommer med skamkärran. Det visar sig vara ganska ok med Stefan som är lika skojfrisk som vanligt. Han får en tur in till Rana hospitalet och vi packar ihop prylarna för hemfärd. En blåslagen pojk får följa med hem till svedala på nåder av sjukhuspersonalen och vi styr mot gränsen.
Ett lite tråkigt avslut på en annars mycket bra helg med fin bana och trevliga bekantskaper.

Får du någonsin möjlighet att åka till Mo i Rana, så gör det !